Smeknamn...

Ett smeknamn är bättre än inget alls.
Min kära vän Oskar bloggade häromdagen om hur stolt han var över kommit på ett smeknamn, Lill-Durkis. Och jovisst inte alls tokigt. Jag citerar: [Lill-Durkis] Jag måste säga att det är ett utav de mest träffande smeknamnen jag någonsin har kommit på. Ett utav de absolut bästa. Möjligtvis med undantag av Pervo-Micke, men det är ju å andra sidan inte ett speciellt vänligt smeknamn.
Men Oskar jag kan säga att jag inte alls är så missbelåten över smeknamnet, glad att bli nämnd!
Även om det kanske inte är fyllt med lika mycket kärlek är det ändå ytterst ärligt och sådant är inte att förakta - åtminstone inte lika mycket som att använda wikipedia som huvudkälla i uppsatser...