Sista dygnet i heliga staden

Jag ar nu inne pa sista dygnet av min vistelse i Varanasi.
Jag hoppas att jag far chans att komma tillbaks hit i var med min van.
Vore fantastiskt. Skulle nog Pinku ocksa gilla.

I Varanasi har jag mest hangt. Traffat och pratat med nya manniskor. Atersett gamla bekantskaper. Hunnit med en visit till Nepal.

I morgon kvall gar taget tillbaks till Delhi och verkligheten med jobb pa mandag...

Sweet Lips men...

Sweet Lips, ja det råder det ingen tvekan om.

Men inte bara det som väcker mitt intresse och nyfikenhet...

I bakgrunden 1, 2 ja inte mindre än 3 roll-on-deos. Varför?

Är det så att fröken på bilden har väldigt mycket under armarna svettningar, och ständigt oroar sej över de ökända lökringarna och måste ta tre samtidigt för att vara säker? Eller är hon en tasteful girl som har olika roll-on för olika tillfällen; en för jobb, en för dejt och för huvudstadsbesök? eller - gud förbjude - är hon en oordningsam kvinna som inte slänger gamla och tomma roll on´s.

Vad tror ni?

Kvällens låt: Hennes Rygg

Kvällens låt måste bli Hennes Rygg av Ulf Lundell.
Finns med på skivan I ett Vinterland, men är ni trötta på Vinterlands-versionen, så kan ju ni hard-core-fans plocka fram er (kanske signerade) Under Vulkanen-box, ta fram cd 9 och trycka fram till spår 9. Där finns låten i en annan version, lite mer mystik över den?

Söndagar är lustiga och svåra, svåra att göra nåt med. Blir lätt att man sitter kvar.
Framåt den sena eftermiddagen börjar man inse att det är för sent samtidigt som rastlösheten kommer krypande och strax där efter slår ensamheten till som ett slag i magen. Då verkar det inte spela någon roll om man befinner sej i New Delhi eller Göteborg. Kanske är det samma sak i Bukarest också? Samma nätter väntar alla som Krunegård sjunger...

Det är svårt, det är lustigt. Bra musik och intressanta böcker verkar hjälpa föga. Men jag måste lära mej. Måste förändras.

Fem minuter kvar

Bob Dylan sjunger i den fantastiskt vackra episka sången Brownsville girl You know it's funny how things never turn out the way you had them planned och just så känns det lite just nu.

För flera månader sen blev det känt att Ulf Lundell skulle göra en höstturné; "unplugged" kallades den. Väldigt lite info exakt hur det skulle bli släpptes och ingen info kom heller under månaderna som gick; allt blev överraskning i Gävle 25 sep när premiären var.

Redan den förmiddagen biljetterna släpptes bokade jag mej en biljett på rad 5 i Jönköping 10okt. Nu skriver vi 10okt och Lundell ska stå (eller sitta på sin stol/pall) om mindre än 10 minuter.

Jag är många många många mil därifrån. Känns lite bittert frågar jag mej själv? Är jag bitter över detta faktum? Nej inte alls; jag är inte bitter (utan att travestera Robert Gustafssons imitation av dalmasen Tony). Men kan något vara bittert utan att man själv är bitter? Ligger nära till hands att beskriva det som bittert. Men när jag tänker vidare så är det nog inte bittert heller, utan bara lustigt (funny). Tror däremot att novemberspelningen i Gbg som också uteblir kommer kännas bittert (och bittrare som om den står för dagens uteblivna bitterhet).

Så jag gav bort min biljett till Bull. Hoppas att hon får en fin kväll, och hon vet säkert vad jag talar om, då hon var tvungen att ge upp sin biljett till en kanonkonsert som ägde rum i somras. Kan bara hålla en liten tumme att Rätt igenom mej spelas ikväll, även om det inte är så troligt.

Nåja, sitter på min säng här i New Delhi med balkongdörren öppen. Dricker inte glögg. Hugger inte i sten, men visst är jag lite trött på alla mail och koder och vill ha dej här på riktigt samtidigt som jag funderar på om jag ska döva den lustiga känslan med att sätta igång Club Zebra-dvd:n och känna en 29gradig varm nattluft tränga in och fylla mina lungor.

Dusshera, söndagsfeeling & film

Idag är det Dusshera här i Indien, kulmen på en 9 dagars festival. Där guden Rama (en Vishnu avatar) dödar demonkungen Ravan och hämtar hem sin kvinna Sita som Ravan tagit med till sitt rike Lanka (Sri Lanka). På gator och torg smäller man av fyrverkeripjäser och blåser skallan av Ravan-figurer. Dock inte sett idag; inte varit ute och tittat, men hört smällarna...

Idag tillkänna gavs också vem som får Nobelpriset i litteratur; nån för mej okänd fransos som jag troligen inte kommer läsa närmsta året. Så mycket annat som ska och borde hinna läsas.

Idag - pga Dusshera - har det varit helgdag så barnen ledig från skolan idag och jag har jobbat halvdag. Dagen har haft rastlös karaktär, en lite söndagskänsla. Nåja, dagen avslutas med en film, som verkar mycket rolig och bra nämligen The History Boys.

Uppdatering
Filmen var underbart bra. Och massa homoerotik, lovely som en saknade vän skulle sagt.

Mitt namn...

Mitt namn är inte Joakim, jag lovar...

Snuset slut

Dagarna rullar på. Och de rullar på utan något snus. Som planerat. Hade ju tänkt och sagt till folk att jag skulle lägga av när jag kom till Indien. Men jag åkte inte från Sverige helt snusfri, nej, hade med mej tre dosor Romeo Y Julieta snus som jag använde lagom återhållsamt. Men sen en dryg vecka är dom slut.

Funkar ganska bra utan, men visst ibland blir man ju lite sugen. Men om suget blir för stort har jag upptäckt att det finns snusprodukt även här i Indien att köpa. Väldigt lik det som finns hemma. Men portionerna är mindre som mini-portionssnus, ett paket innehåller också bara 10st men å andra sidan kostar det 4Rs, dryga 6Rs är en krona...

Men ingen vidare bra idé att byta ut goda romeo y julieta mot indiska snuset.

Så här ser det i alla fall ut:

Gandhijis födelsedag

Idag är det 2 okt. En dag som i Indien har status som en officiell och nationell helgdag, en av 4 stycken som landet har. Det är helgdag eftersom det är dagen då gossebarnet Mohandas föddes, ett gossebarn som skulle bli växa upp och kasta sina fina advokatkläder och klä sej i traditionell dhoti (höftskynke) och få titeln Mahatma, av den nobelprisbelönta Tagore, skänka miljontals indier en nationell stolthet och identitet och idag i prinicp pryder alla sedlar man handlar med. Mahatma Gandhi föddes 2okt 1869. Dog 30jan 1948, ett halvår efter att Indien blivit självständigt. Vill ni veta mer om Gandhi och hans liv, Indiens väg fram till självständighet och hur Gandhi betraktas idag i Indien finns en ypperlig bok på svenska som kom ut tidigare i år. Zac O'Yeah är författare till den och omslaget till boken på blogginläggets bild.

Ps, naturligvis inte bara Gandhiji som föddes idag även poppis födelsedag för mammor har jag hört :)